måndag, augusti 01, 2016

... och när sista tyngden kastats av, då finns bara vild och befriad fart framåt.

Mina lockar ska virvla.
Mitt skratt vara ogrumlat.
Bakom mig damm.
Framför mig okända vidder.

Du saknar mig kanske.
Men jag är redan långt borta.

Inga kommentarer: